Under en joggingtur i skogen kommer Gaia haltandes tillbaka efter att ha tagit en lov. Det visar sig att hon skurit upp trampdynan på vänster framtass och blöder ymmnigt. Det är ett rent skärsår så jag förstår inte vars hon kan ha fått det, för det måste vara på ngt riktigt vasst hon skärt sig. Det jobbiga med såret är att det är halvrunt, vilket gör att trampdynan sitter löst. Det ledde till att veterinären fick sy 4 stygn så att det hålls på plats. vetrimoxin och rimadyl 2 ggr per dag + byte av bandage varje dag blev det och såret läker jättefint. Nu 10 dagar senare ska jag ta bort stygnen och sluta med medicinen. Dock kommer jag fortsätta med bandaget ett tag till för att inte smuts ska komma in i såret. Läkningen ser mycket positiv ut och nu haltar Gaia bara lite ibland. Så hon kommer kunna ställas på dem utställningar som kommer (Vännäs, Gällivare och piteå) och Frankrikeresan kommer lyckligtvis bli av.

Det har inte blivit mycket promenader nu på senaste och Gaia tycker att det är lite underligt. Nog vill hon minsann gå på långpromenader trots att det gör ont i tassen. Det är ju så kul att man kan strunta i smärtan ett tag, men nej då matte vill inte ta med henne alls. Bara kisspromenader blir det. Den som ändå mest säger till att det här inte är bra är Colleen. För det första så fick hon inte gå sista varvet i skogen för att dottern så klart gjort sig illa, Inte okej. Så fort Colleen märke att hon skulle bli berövad på sista varvet så stannade hon och ville inte in i bilen. Eftersom Gaia inte kan lämnas själv (då Colleen är med är det inga problem) så betyder det att Colleen inte heller får sina långpromenader. Det talar hon minsann om för mig genom att stanna före porten och ge mig blicken som säger att vi inte är klara än. Här ska man inte in. Tur är så kan jag lämna av Gaia hos mor och far och gå med bara Colleen.