Här kommer lite uppdateringar från då jag och jyckarna var i Falköping. Vi reste ner med tåg. Allt gick bra, dem var som vanligt jätteduktiga. På vägen ner delade vi vagn med en lapphane och han tyckte att det var väldigt jobbigt för Gaia var på väg in i löpen. I sådana situationer önskar man att det kunde finnas fler än en vagn som hade djurtillåtet. I Stockholm när jag rastade hundarna hände det också att jag råkade gå en omväg när jag skulle tillbaka till tågstationen. Jag hann då stressa upp mig rejält innan jag hitta fram i tid till tåget. Jag var ju inte vilse eller nått, men man blir lite orolig när tiden är knapp.

Elsa, Alicia och Josefin

Jag var till sporthallen och hejjade när mina duktiga kusinbarn tävlade i badminton. Även söckersöta lilla Ellen var med i publiken, hon tycker att hennes syster och bror är så duktiga. Det var jättekul att se hur allt var uppstruktuerat. Det första som jag hajjade till på som jag såg var att det var en liten knatte som dömde en match. Då fick jag veta att det är den person som vunnit tidigare match som dömmer nästa. Dem allra minsta kan få hjälp av sina föräldrar. Elsa och Adam är badmintonexperterna på bilderna. Dem kämpa på jättebra.

Min galna kusin Alicia och hennes kompanjoner Elsa och Josefin lever rövare. Varför vara tyst och snäll när man istället kan vara glad och galen. Vi har haft kul och hittat på massor med skoj. Kan man ha annat än skoj när man träffar dessa glada brudar. Spökvandring i Åsle tå blev det, där fanns en förbannelse. Det var en bra story dem hade kommit på och dräkterna var bra gjorda. Många blev riktigt rädda. Vi har gjort köttfärssås med smak av curry. Gott blev det faktiskt. Colleen smög upp i sängarna hela tiden fast hon egentligen inte fick det. Sedan låtsades hon att hon var döv för hon ville inte ner. Bio blev det då vi tjejer såg på "Bitchkram". En ganska tjejig, men ändå intressant film. Vi skulle till Skövde äventyrsbad, men fick erfara att det är ett ganska populärt ställe framförallt då barnen har lov. Vi fick en nummerlapp och såg att det var 100 före oss i kö och det verkade som att dem körde med en ut en in så vi drog till Skaras lilla badhus istället. Vi har även filmat in några roligt galna filmer där tjejerna har huvudrollerna. När vi promenerade i parken hände något läskigt. Gaia den lilla filuren sprang ut på den lilla dammen så att isen brast. Jag blev livrädd och var helt förberedd på att springa ut efter henne när jag såg att hon kunde slå sönder isen och ta sig till land. Vi skyndade oss fort in i värmen efter det.

Träff med kusinhundarna, Labrador retriver Molly och Golden Retriver Ronja. Det var mycket bus och stoj. Dock så tyckte retrivrarna att mina svarta banditer var lite för vilda. Gaia låter mycket när hon leker och det drar igång Colleen också. Retriverdamerna stod helt paffa först och titta på dem, till synes verkade dem tro att Colleen och Gaia slogs om liv och död. Labben stämnde in i leken, men Colleen och Gaia ville mest busa själva. Så det blev så att dem delade upp sig svarta för sig och vita för sig.

Chloris har nu varit i överkalix och tävlat i lydnadsklass 1. Trots all snö presterade Chloris på banan. Hon tog sitt tredje 1:a pris och har nu fått titeln LP1. Hon fick den höga poängen på 188. Hon fick 10p i nästan alla moment. Se mer på hennes blogg: chloris.webblogg.se

Stort grattis till er två. Ni är ett så duktigt team.

Colleen, Gaia och Wilma blev godkända på anlagsprovet i viltspår.

Efter viltspårskursen som vi gick bokade jag och Monica in en tid för att göra anlagsprovet i viltspår. Monica gick först med Wilma. När dem kommer tillbaka strålar hela hon. Wilma gick spåret klockrent. Hon är en väldigt duktig spårhund och hon älskar det. Redan på första blodspåret hon gick förra året kunde man se att hon har talang. Vi var på samma ställe som där vi var på kursen och när Wilma i bilen på väg in i skogen kände igen sig började hon gny av iver att få spåra igen.

Så var det Gaias tur och gud vad nervös jag var. Gaia älskar att jobba och hon är ganska intensiv, vilket bara är till hennes fördel. Hon håller farten uppe, utan att gå för fort. Hon började starkt, men så trodde jag att hon gick fel så jag stanna och höll i linan. Jag fick en knuff i ryggen av domaren så jag följde efter Gaia och märkte då att hon faktiskt gick rätt. Då känner man sig ganska dum. Det är ju trots allt hunden som har nosen. Jag blev väldigt imponerad av Gaias insats. Hon var så säker och koncentrerad på spåret hela vägen. Spåret var jättelångt, jag trodde att det aldrig skulle ta slut. Det fick mig att inse att jag gör alldeles för korta och för lätta spår till mina hundar. Det här spåret hade minst fyra vinklar och ett bloduppehåll. Gaia gick så säkert genom bloduppehållet att jag inte märkte vars det var. Den största svårigheten som kom var när vi skulle genom vatten. Gaia hade svårt att tro att vi verkligen skulle gå där och även jag tvivlade starkt på det. Hon sökte efter en alternativ väg vars spåret skulle kunna gå, men insåg att det faktiskt korsade vattnet. För mig var det bara att plumsa ut efter hunden med mina gympadojjor. Jag förstår varför domaren tyckte jag hade olämpliga skor på mig. Till slut kom vi fram till spårslutet och klöven. Aldrig att Gaia gått ett så långt och svårt spår tidigare, men gud så bra hon var.

När domaren lade ut spåren fick han slut på snitslar så Colleen var tvungen att gå Wilmas spår. Jag var väldigt skeptisk till det för det blir mycket svårare med så många spår i ett och samma spår. Colleen gick lugnt och skulle lukta på allt. Jag fick påminna henne ofta om att hon skulle arbeta, då fortsatte hon spåret. Även hon klarade spåret och blev godkänd.

Domaren var imponerad av Gaia och Wilmas insatser. Han sa att dem jobbar väldigt lika, är mycket spårkänsliga och att vi borde satsa på dem och träna mera. Att han gärna skulle döma dem i öppenklass till våren och att dem kan gå långt inom det här.

Lady och Lufseninspirerade. Gaia bjöd hem Angelica på middag och var så snäll att hon dela med sig av maten. Det blev spagetti och köttbullar så klart.

Med varandra ville dem inte dela med sig. Gaia tyckte att det här var en så kul lek att hon tog sig friheten att även norpa åt sig sista köttbullen från vardagsrumsbordet.

Grrrrrrrrrrrrr, farlig hund

Colleens son Billy visades i Holland för första gången i utställningsringen på klubbens specialutställning. Han fick bra kritik och kom på första plats i valpklassen. På bilden ser ni hur stolt han och matte är. Stort grattis till er.